Om

Den här bloggen är en utgångspunkt för mina projekt. Jag kommer dela med mig av min inspiration och tankar runt olika saker. Har under många år nu skrivit artiklar/böcker om olika ämnen för att utveckla mig själv och sprida mina idéer, här kommer en del publiceras för läsning!
 
Ämnena innefattar hälsa, mat, reflektion, ifrågasättande av normen, psykologi och religion/andlighet. Frågor och tips om att stärka sin kropp, sin hälsa, sin integritet och sitt psyke.

Presentation

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Visar inlägg taggade med Beteende

Tillbaka till bloggens startsida

Beteende och mat

Beteende och mat

Hur vi blir deprimerade av att äta skräpmat, och hur vi kan äta bättre och må bättre.

Jag har på senaste tiden fått en stor insikt i att förstå hur det vi äter påverkar vår hjärna och vårt beteende otroligt mycket. Vår ”andra hjärna” sitter i magen och är den näst största ansamlingen av nervceller efter hjärnan (där finns också 80 % av vårt immunförsvar). Nya studier visar att depressioner kan kopplas ihop med vilka bakterier vi har i mage och tarm. Man har till och med börjat behandla människors mentala hälsa med att tillföra friska tarmbakterier.

Att regelbundet äta skräpmat och halvfabrikat gör oss inte bara feta och ökar risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, det påverkar också hur vi mår psykiskt. Dessutom är skräpmaten och den mat som tillverkas industriellt proppad med socker, stärkelser och andra tillsatser som faktiskt också gör oss beroende, och lurar hjärnan att äta ännu mer. Det är ”tomma kolhydrater”, enbart för en tillfällig dopaminkick i hjärnan medan kroppen får näringsbrist.

Detta borde vara en väckarklocka, men det är inte alltid så enkelt att ändra dåliga beteende och beroenden. När vi är ledsna och upprörda är det snabba belöningar vi söker oss till, vi frossar i mängden av skräpmat som tar upp alla gatuhörn och reklamtillfällen. Men det är precis tvärtom vi behöver göra, alltså bygga upp kroppens näringsintag för ökad energi att orka ta oss ur en ohälsosam livsstil.

För mig är kulturen en stor väckarklocka, det är inte konstigt att människor blir allt sjukare och fetare av att äta på ett sätt som kroppen inte kan hantera. De stora mat- och läskjättarna är de som får reklamplatserna, och de vet att locka kunder. De behöver bara tysta ned hälsodebatten. Det finns dock mycket positivt med att bli medveten om allt detta, eftersom vi kan medvetet styra över vad vi äter och helt enkelt äta mer av det som kroppen verkligen mår bra av.

 Kroppen vill ha riktig näring, råa och naturliga ingredienser. Sådant som påverkats så lite som möjligt (helst inte alls) av industrin. Därför mår vi väldigt bra av alla sorters grönsaker som ex kål, broccoli, spenat, men även frukt, bär, groddar, lök, svamp, linser, böner. Kroppen mår också bra av att äta animaliskt ibland, men då ska djuren helst inte födas upp industriellt. Det bästa är ekologiskt, vilt och opastöriserat. Gärna från en lokal gård/bonde.

Ett stort problem idag är alla dessa dåliga industriella fetter vi äter, sådant som transfetter, härdade fetter och vegetabiliska oljor som finns i stort sett allt från kakor till olika såser och pålägg. Kroppen vill återigen helst ha naturliga fetter, sådant som nötter, fröer, mandel, avokado, fiskolja (omega3 mm) och kokosolja och kallpressad olivolja. Välj alltid smör istället för margarin, välj bort raps, soja, bomull och solrosolja. I naturlig form är fetter faktiskt  riktigt hälsosamt och välbehövligt då vår hjärna till största del är fett.

Väj naturligt, välj bort konstgjort.

Jag hade egentligen tänkt skriva om tillsatser som kan vara bra att äta, men det är så beroende på vad man äter. Jag skulle hävda att om man äter mestadels naturlig mat från växtriket och får i sig bra fetter från exempelvis fröer och nötter så behöver man troligen bara tillskott av D3-vitamin och K2. D-vitamin behövs eftersom vi i norden har brist på sol på vintern. (Här kan du läsa mer om K2 och tarmen; http://theone.bloggo.nu/Levande-mat-o-goda-bakterier/

Att majoriteten av folket har brist på vitaminer, fiber, magnesium och kalcium är en konsekvens av att vi de flesta äter allt för lite färsk och naturlig mat. Laga riktig mat hemma, ät mer grönt, skaffa lite avokados och frukter i en skål. Ät lite nötter och fröer dagligen (ex; i en müssli) och du får ökad energi och mår mycket bättre. När vi mestadels bara intar vitt bröd, vitt ris/pasta, bullfika, läsk, juicer och sockrade frukostflingor hamnar vi i en känslomässig karusell där blodsockret går upp och ned som en jojo och vårt sug blir obehagligt beroende för oss. Riktig näring bryter detta mönster, och får oss att tänka klarare och hålla vårt humör stabilt.

Jag vill också rekommendera en intressant dokumentär på samma tema, med något chockerande inslag om mat och hur vi påverkas. Den kan ses gratis här; Food on the brain 

Hoppas det ger lite inspiration, lycka till!

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Fred med oss själva

Lika viktig som hur vi mår fysiskt, är hur vi mår psykiskt och hur vi egentligen behandlar oss själva innerst inne. Hur vi dömer oss själva och vilka krav vi har på oss själva. Helt enkelt om vi trivs med den vi är och det vi gör, eller bara vill fly och förändras fortast möjligt.

Jag har funnit att till största delen styrs vårt välmående av våra förväntningar och krav. Alltså att vi har en speciell bild av hur saker borde vara, eller inte borde vara. Vad som är rätt, vad som är fel osv. Och när inte våra förväntningar stämmer med verkligheten uppstår problem, lidande och i längden värre psykiska problem när vi gör oss till offer för vi känner att allt går emot.

Därför bör vi undersöka våra egna förväntningar, och alla de ideal och krav på hur vårt liv och hur verkligen ska se ut enligt oss. På något sätt försöker vi alla vara kejsare, vi ska styra, ställa, kategorisera, döma och kontrollera. Alla dessa krav på hur verkligen ska se ut, skapar i sin tur motstånd mot det som är, alltså det som faktiskt sker och det vi verkligen känner (även om vi först kanske inte vill erkänna att vi känner så).

Lycka och välmående kommer av ärlighet, att erkänna och acceptera det som är - och det enda hindret mot det är oss själva, och vår egen ovilja.

Precis som i den kristna berättelsen så finns samma idé, djävulen eller satan översätts till motstånd på hebreiska. Satan är alltså ingen person, det är ett verb, något vi gör. Det är motstånd till vad som är. I andra andliga sammanhang nämns egot i samma betydelse, ego betyder också motstånd.

Motstånd är något vi alla känner på olika plan, när saker går emot oss, när vi måste kämpa. Motstånd visar sig oftast som rädsla. En rädsla för att släppa kontrollen, möta det okända och vara hjälplös i för oss obekanta situationer. Men också en djupare rädsla för att bli utesluten av andra, och förlora status och anseende. Den rädsla vi känner för allt detta gör att vi istället kämpar hårt för att vara bättre, ha mer inflytande, ha mer kontroll, ha en starkare identitet och äga mer. Vi sluter oss i ett tjockt skal som fylls av motstånd mot det vi inte kan styra över. Vi blundar inför andra perspektiv, istället försvarar vi ständigt våra egna åsikter, och vi pratar hellre än att lyssna.

 


Många människors liv styrs nästan helt av motståndet (”satan”/”ego”.) De är ständigt i konflikter, i drama, i rivaliserande konkurrens och i ständigt jakt efter mer, och fler fördelar mot andra. Mer rykten, fler skandaler (stora kollektiva ego uppstår när vi sluter oss i grupper/nationer/företag.) De är helt fast i ett sådant liv, och har svårt att bara sluta med detta invanda mönster. Trots det är friden bara en tanke iväg, att ge upp motståndet, att ge upp kontrollen, att släppa taget i det som är. Låta det som sker, ske. Att i en situation kunna acceptera det som är. Att se djupare än sina egna agendor, djupare än sina egna tankar om hur jag eller världen borde vara. Tillåta alla känslor, alla tankar, alla fenomen komma och gå. Bara observera och vara närvarande i det som sker. Att finna sig själv i nuet och låta saker ta den tid som behövs.

Livet som sådant är det som är i varje givet ögonblick, livet kan mest beskrivas som föränderligt. Ständigt tar livet nya vändningar, nya saker sker, känslor vi inte kan styra över, människor som gör som vi inte vill, saker som inte blir som vi tänker oss. Precis som vattnet så flödar det naturligt ner för berget. Problemet och ”lidandet” uppstår när vi sätter oss på tvären. När vi psykiskt inte kan acceptera och vara i det naturliga flödet. Det motstånd som finns inom oss projiceras sedan på andra, det är allt som utgör vårt hat, vår avsky och vår frustration mot andra. Så om krig och mänskligt lidande ska upphöra på jorden måste det först börja med oss själva.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

CARL JUNG OCH VÅRT INRE DJUP

CARL JUNG OCH VÅRT INRE DJUP

Jag läste precis ut en spännande bok om ”drömmar och drömtydning” som förklarade olika teorier om varför vi drömmer, och vad drömmens innehåll egentligen säger oss. Det har alltid varit ett stort intresse för mig att tolka vår inre värld, jag har gjort examensuppsats i psykologi och även läst en egen kurs om Carl Jungs läror. Jag tycker mycket om hur Jung såg på världen och vad han kom fram till om vårt psyke. Drömtydning var en behandlingsform både Freud och Jung höll på med, och drömmarna kallades för ”kungsvägen till vårt omedvetna”. Genom drömmarnas symboliska språk kunde man ana underliggande konflikter och bortträngda minnen.

Drömmen har ett helt annat slags språk än med ord, i drömmen ser vi genom inre bilder och symbolik. Det är våra inre känslor som formas till olika objekt, och olika personer. Varje dröm är högst personlig och därför behöver man själv undersöka vilken känsla vi har till de olika fenomenen. Gamla bekanta som dyker upp i drömmen kan tillexempel representera den känslan man fick av personen. Några objekt är mer gemensamma, som att en mörk källare eller att djupt vatten står för det vi är rädda för att möta i vårt omedvetna.

Gemensamma ”arketyper” i drömmen som Jung kallade det är symboliken med modern, fadern, barnet eller skuggan. Skuggan är extra intressant, det kan visa sig som en ansiktslös person eller någon okänd gestalt som iakttar/jagar oss. Skuggan är den del som vi förtrycker av vår egen självbild. Vi vill visa upp oss på ett visst sätt. Sedan hamnar de ”oönskade egenskaperna” i det dolda. Att undersöka sin egen skugga (vad man inte gillar i sig själv och förnekar att man har) är vad som gör oss mer ärliga och medvetna. Intressant är att skuggan också blir som en reflektion i andra, eftersom vi hatar dessa egenskaper så fördömer vi andra för det. Hatet kanaliseras utåt, till den externa världen.

Det finns också olika drömteman som förekommer hos nästan alla, de vanligaste är att bli jagad eller att falla (som kan betyda att vi håller på och förlora greppet, eller är osäkra för en ny fas i livet eller blir utsatta av andra). Andra är att vara naken på offentliga platser (skam, skuldkänslor, rädd att bli avslöjad för något), eller att flyga (längtan att frigöra sig från problem).

Att undersöka sina egna drömmar är en bra självterapi. Vi lär känna våra verkliga känslor, vår oro, vår längtan och så vidare. Drömmarna ljuger inte, men i vårt vakna tillstånd rationaliserar vi och tillrättalägger bilden av oss själva som vi vill att den ska vara.

Mitt tips är att börja minnas drömmarna och skriva ner dem. Det bästa är direkt när vi vaknar, och försöka bara skriva ner allt vi kan komma ihåg precis så som det var. Tolkningarna tar man sedan efteråt. Det finns en enormt helande kraft i att bli medveten om sitt eget inre djup, att ägna full uppmärksamhet åt sin inre känslovärld och inte ständigt och alltid vara upptagen av den externa världen, av det vardagliga planerandet och oroande över tidspress och prestation. Därför rekommenderar jag också att ta en stund varje dag och meditera i tystnad, gärna 15-20 minuter. Den lilla stunden är så otroligt mycket värd. Precis som stunden att minnas sina drömmar när vi vaknar. Små, men kraftfulla metoder.

,

Avslutar med ett citat från Jung; ”När vi är vakna för tankarnas oftast sådant oväsen att vi inte hör vårt omedvetna”.

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR 2016

Fight Club - En reflektion

 

Berättelsen; ”Fight Club”, dels som film och även som bok innehåller mer djup än vad jag anat. Jag såg filmen för längesedan och såg den som en ”cool action” med en fantastisk skådespelarinsats av Edward Norton. Nu har jag läst boken och fått ett annat perspektiv

Fight Club är en skildring av en människa som kastas mellan två sidor av sig själv. Dels den mer trygga, inrutade och lite fega, lojala medborgaren med sitt ”perfekta” jobb, och sina ”perfekta IKEA-möbler”. Och dels den mer vilda, vågade och revolterande sidan som är trött på det civiliserade och besatta konsumtionssamhället. Den sidan vill leva ut sina känslor och provas fullt ut. I filmen gör karaktären det genom att slåss och hålla på med olika provocerande dåd. Huvudkaraktären klyvs mellan dessa sidor, och när den ena sover är den andre vaken...

 Skildringen av denna motsats finns också i oss själva. Vi har den städade, civiliserade sidan som trivs med sina vanor och en fast tillvaro. Samtidigt har vi den sidan som vill, och behöver leva ut sitt inre liv. Testa nya saker, bryta mönster och vara lite ”vilda”. Jag tror det bästa är att finna en medveten balans. Självklart har vi olika behov, men jag ser en fara i att vara för extrem på ena hållet. Den ena faran är att fastna i en grå, rutinmässig vardag där vi bara omger oss med problem och oroar oss för allt möjligt. Vi hamnar i en tristess, fast i våra egna kontrollbehov och rädsla för det obekanta, och rädslan att förlora det vi håller så kärt.

 Vi behöver bryta sådana mönster till och från, ta tid för oss själva från stressen, ha kul, leva ut, gå in i andra världar, fantisera eller bara för en stund helt fokusera på kroppens rörelser, sport, yoga etc. Det viktigaste är att uttrycka sina känslor och vad man verkligen känner utan att döma sig eller rättfärdiga sig själv för det. Ett riktigt bra tips är att bara klottra ner allt man känner på ett papper för att få ut det. Det värsta man kan göra är att stänga inne sina känslor och älta dem inombords. Så skapas emotionella trauman och det gör oss sjuka.

Den andra faran är att aldrig stanna upp i vardagen, och bara jaga det vilda, det nya, det mer prestigefyllda.. Att jaga nästa verklighetsflykt och nästa ”kick” som ska vara större varje gång. För att må bra behöver man i grunden älska den man är, och också gilla den vardag man är i (eftersom man är där mestadels av tiden). Om man bara ser fram emot fredag kväll och hatar alla andra dagar är livet är stort lidande. Eller om jobbet bara handlar om att få ut lönechecken. Då är flykten en sorglig lättnad. Livet är vad som är här och nu.

Det gäller och hitta balansen och tycka om vardagssysslorna men aldrig glömma bort och uttrycka sig, fantisera, leka och utforska livet. Mycket av det vi kallar för lycka och livets mening är ett tillstånd av full närvaro, att vara helt engagerad i något och ”vara helt uppslukad”, sådant gör att tankarna hamnar i bakgrunden. Det kallas för ”flow”, och lättar bördan av allt analyserande, jämförande, kontrollerande, ältande, oroande och dömande som tankarna distraherar oss med. Det bästa i livet är balansen med mycket flow, och medveten reflektion/meditation där man ärligt kan observera sina inre tankar precis som de är. Göm inga spöken i garderoben :)

Taggat med: 

, ,

Krishnamurti och livet

Krishnamurti & tankar om livet

"Utan att vara oskyldig, hur kan man vinna visdom?

Jag gick ut spontant idag, gick till skogen vid vattentornet.. Jag älskar att vara ute i skogen och ströva omkring, ibland barfota för att känna marken under mina fötter. Så härligt med naturens alla skiftningar, färger, alla olika ljud och lukter. Allt är så levande, så spontant där ute. Det känns som en kontrast mot det "mänskliga", det inramade, det namngivna och allt kategoriserande. Sådant är tänkandets värld som vi ofta håller oss upptagna med. Varje tanke, idé och ideal som vi bär runt på skymmer möjligheten att bara vara, bara uppleva det som ÄR.

"Är det inte det kända som förhindrar upplevelse? Ni kanske känner namnet på den där blomman, men upplever ni därigenom blomman? Upplevelse kommer först. Namngivande och associationer förhindrar vidare upplevelse."

- Krishnamurti

När vi bara upplever världen, bortom orden och tankarna finns en frihet, och all visdom finns däri. Man dör från ögonblick till ögonblick, och när det inte finns någon som erfar, då finns kärlek, här och nu. Det är tanken som gör att vi kommer bort från den, tanken är en vilja, ett krav och en personlig förväntning om hur kärlek ska vara, och inte vara. Då finner vi motstånd och frustration istället, och kärlek vänds till dess motsats.

"Man kan inte iaktta det som är om man ständigt håller på att kritisera, finner behag eller misshag i det, och själva flykten från det som ÄR - är rädsla."


Medan man upplever finns ingen erfarenhet, ingen kunskap, inget vetande. Det är ett stilla, medvetet iakttagande av det som ÄR. Klassificeringar, jämförande och dömande är vad som distraherar, och utesluter möjligheten att vara. Vi tänker att det ska vara på ett speciellt sätt, vi förväntar oss och antar saker som självklara. Vi bär på massa "vetande", som skymmer oss från att verkligen uppleva och verkligen lyssna. Varje ståndpunkt måste vi försvara, och bibehålla är att göra motstånd.

"Vi lyssnar inte på ett enkelt sätt, utan genom en skärm skapad av våra tankar, slutsatser och fördomar. Vi hör på med nöje eller motstånd, fattar eller förkastar, men vi lyssnar inte. För att kunna lyssna måste det råda en inre stillhet, en frihet från strävan att tillägna sig något, en avspänd uppmärksamhet. I detta vakna tillstånd är det möjligt att höra vad som sägs bara ordens förvillande. Vi håller ständigt på med att övervinna och besegra, och därför kan vi inte lyssna."

I vår mänskliga värld ramar vi in allting i vårt vetande, i hur saker ska vara. Vi jagar mål och resultat som visar att vi förbättras, att vi är på väg någonstans, att vi har saker vi måste uppnå. Vi ställer krav, vi jagar i fatt klockan och stressar. De flesta av oss är helt upptagna med att bekräfta sin egen sinnes självbild, att visa att vi duger, att vi är rätt, och att vi vet, att vi har koll. Vi identifierar oss med "rätt läror", "rätta kläder", "rätt stil" osv. Vi skyler oss bakom våra egna idéer och de försänker oss i sömn.

"En av de värsta förbannelserna med ideologier och organiserade läror är den oerhörda tillfredsställelse som de erbjuder. Låt ert hjärta vara tomt. Fyll det inte med ord, med sinnets aktiviteter".

Varandet i nuet kan inte förenas med en tanke om den. Smaken, ljudet, upplevelsen kommer alltid först. Reaktionen, dömandet och jämförandet kommer efteråt. Sinnet förvränger det som ÄR. Det som ÄR har det inget namn, det är vad vi upplever från ögonblick till ögonblick.


-- Citaten är hämtade från "J. Krishnamurti - tankar om livet" som är en bok jag läste nu senast. Rekommenderas https://www.youtube.com/watch?v=7G-7-ZiiM-o 

0 kommentarer | Skriv en kommentar